Author

Milla

Browsing

Jag har sugit länge på karamellen, att knyta ihop säcken och skriva sista inlägget om Zillertal. Det var en så härlig resa att jag på något sätt inte vill släppa taget ännu. Påpekar som vanligt att vi köpt resan själva, men att några av aktiviteterna gjordes i samarbete med Zillertal.at. Av det jag beskriver nedan är det mesta dock helt gratis ändå, det enda man behöver betala för är linbanan och så passade vi på att spontant själva (inget samarbete) köpa biljetter till naturens egna bergochdalbana som jag ska berätta mer av sen.

 

Dag tre tog vi det lokala tåget Zillertalbahn (här gäller Activcard som också gäller för linbanan) till Zell Am Ziller som är en pittoresk by såsom alla alpbyar jag besökt hittills. Det jag älskar mest är att bergen syns hela tiden och att det alltid är kor precis överallt, mellan husen och mitt i byarna. Att bara gå i byarna är en upplevelse i sig.

 

Vi promenerade från tåget till Zillertal Arena, en barnvänlig promenad på en dryg halvtimme och tog linbanan upp till den gigantiska trälekparken Fichtenschloss. Vilken grej alltså! Tyvärr var dock väder inte det bästa och vi befann oss i ett regnmål med några meters sikte, så ordentliga bilder var det svårare att ta. En riktigt bra aktivitetsplats för stora och små med olika vattenlekar (kranar, pumpar osv), klättring, rutschkanor osv var det. Barnen trivdes en bra stund.

 

Tanken var sedan att vandra en runda och äta lunch i berget, men eftersom det inte gick att se något så åkte vi ner igen. Och tur väl var det då vi plötsligt hamnade bland en massa utsmyckade kor som gick som konvojer på vägarna. Det var visst Almabtrieb och karnevalstämning överallt. När korna ska hem från sommarbetet i bergen så gör man det alltså så här väldigt festligt och de kan gå upp till några mil med sina ”herdar” gåendes bredvid. Det är så uppenbart vilken respekt man har för dessa djur i alperna och vilket bra liv de lever som ofta går helt fria i bergen och betar. Älskar att se det den djurvän som jag är. Och vilken tur vi hade som hamnade där precis när detta ägde rum. Verkligen ett minne för livet.

 

Innan vi gick till tåget så åkte vi uppför berget igen i en vagn som åker utför som i en bergochdalbana (en slags rodel). Arena Coaster kallas detta och du kan se mer bilder om du klickar på länken. Jag tyckte det var aningens för läskigt med grymt hög fart, men barnen höll inte med. De bara tjöt av glädje och den upplevelsen bjuder jag gärna på även om jag själv gick gå utanför bekvämlighetszonen.

 

Vi har redan tummat på att en aktiv semester i Alperna på sommarhalvåret måste bli ett stående inslag i våra liv. Jag har varit på olika ställen i Alperna och vandrat med vänner i både Frankrike, Schweiz och Italien, men att få uppleva allt detta med barn och samtidigt få röra på sig var underbart! Och Zillertal var helt perfekt med relativt korta avstånd och mycket att uppleva på nära håll. Vi kommer tillbaka!

Veckan började med ett väldigt stresspåslag pga fick vända ut och in på mig själv för att fixa måndagens logistik som just den dagen ensamstående förälder dygnet runt. Det började med att jag tränar dressyr innan jobbet på måndagar. En JÄTTEpositiv sak och min bästa grej, men barnen behöver faktiskt fortfarande skjuts till skolan och då fick veckan börja med fritids innan skolan. Inte ”årets mamma”-känsla i kroppen direkt, men å andra sidan händer det inte varje vecka att barnen måste börja veckan med fritids innan skolan. Möten, sjukgymnast, taxitjänst åt barnen hit och dit + fler telefonmöten från hockeyhallen och faktiskt ytterligare ett ridpass senare somnade jag ovaggad på måndagkvällen, typ i behov av ännu en helg. Det var ett exempel på en av dagarna denna vecka.

Jag är glad över att ha stallet veckor som dessa. Börjar jag dagen med morgonfodring och ridning så kan jag göra underverk på jobbet. För underverk, det behövdes såklart just denna vecka. Tacksam för balansen ändå, även om den inte alltid riktigt går att ta på.

Det går upp och det går ner. Resurserna räcker inte alltid och så är det för alla. Livet är fullt av fina saker, även om man kanske är lite trött ibland.

Imorgon delar vi vuxna på oss för varsin cup med varsitt barn. Fritidsproblem på helgerna är inget vi längre har iallafall. På söndag toppar vi det hela med lillebrors kompiskalas och lite PT-jobb. Och ni som undrat hur jag orkar med två jobb: PT-jobbet GER mig mycket energi så länge jag bara tar på mig lite lagom med uppdrag utan för långa transportsträckor.

Klockan är 21. Det är fredagkväll. Får man går och lägga sig nu?

Bjuder på ett par bilder från denna vecka. Det vackra finns runt oss om vi hinner stanna upp ❤️

Nu har det blivit dags att berätta om en av de häftigaste dagarna i mitt liv hittills, nämligen när vi besökte Hintertux Glacier under vår resa till Zillertal i Österrike. Jag ska också passa på att nämna igen att vi köpt resan själva, men att denna aktivitet gjordes i samarbete med Zillertal.at.

Dagen började tidigt med en 40 minuters taxiresa från hotellet till Hintertux-stationen (linbana). Vi fick åka 3 linbanor upp för att komma upp till 3250 meter. Där uppe på glaciären kan man åka skidor året om som en av de två platser i världen! Vi hade en timme innan den bokade aktiviteten i isgrottan och barnen åkte ”pulka” som galningar och tjöt av glädje. Jag bara stod och beundrade utsikten. Magiskt! Jag upprepar: SÅ magiskt!

Sedan var det dags att besöka naturens egna ispalats under (!) skidbacken. Det var ca 12 år sedan denna grotta upptäcktes och numera är det möjligt att som turist besöka ”palatset”. Egentligen får man inte fota under turen, men eftersom jag som bloggare räknades som press så gav de mig tillstånd att fota. Vi gick nästan en timme i isgångarna och fick även åka gummibåt på en issjö under skidbacken. Allt var lite overkligt (och kallt, ha ha) och det blev verkligen ett minne för livet. Barnen har pratat mycket om denna tur efteråt.

Efter isgrottan var vi ganska kalla och det var skönt att leta sig in i restaurangens värme i skidbacken en linbanesträcka ner men fortfarande på glaciären. Solen sken och det kändes precis som after ski, en fredag i september. Vidunderlig natur och en mäktig upplevelse. En dag att minnas resten av livet.