Med handen på hjärtat, hur mycket vardagsmotion får du in i dina vardagar? Själv bor jag t.ex så att jag inte kan gå till jobbet (över 3 mil), men kan å andra sidan jobba mycket hemifrån och sitta i träningskläder och sticka ut på en lunchpromenad. Just att bryta stillasittandet under dagen är väldigt viktigt och det gäller att bestämma sig om det inte kommer naturligt i form av transporter. Numera vistas jag en hel del i stallet och då hämtar vi hästarna några hundra meter bort, borstar dom, mockar och bär hö och såklart rider. En hobby som ger väldigt mycket just vardagsmotion även om en skogsrunda på hästryggen kanske i sig inte motsvarar ett svettigt träningspass. Då får jag bygga styrka i gymet i stället och kondition i löpspåret. Kombinationen passar mig även om jag inte får till så många gympass i månaden, 4-6 på sin höjd. Och så får jag också min beskärda del som trädgårdsägare (dock väldigt oregelbundet) och ikväll ska vi bära tunga plåtar som varit pooltak under vintern då poolöppningen närmar sig (jippi!).

Igår på jobbet pratade vi om några kollegor som vägrar att boka in möten där de brukar ha sin yoga. Det är beundransvärt eftersom vi måste ta hand om oss själva för att orka leverera på jobbet. På tisdagar tränar numera även vårt team och vi har börjat boka in detta i kalendern så ingen annan kan peta in ett möte där. Känns nästan rebelliskt, men det är egentligen bara nödvändigt. Utan en fungerande kropp inget fungerande (arbets-)liv! Det går på automatik att jobbet alltid prioriteras högst när något dyker upp, men hälsan går inte att ersätta om du inte tar hand om den. Ville bara ge dig en snäll påminnelse. Och mig själv också.

Bilden högst upp är från en lunchpromenad en tidigare sommar. I helgen var det redan t-shirtväder i Stockholms skärgård!

Idag promenerade jag till vår båt på lunchen och fick mig sedan en snabb lunch i form av Keldas nyhetssoppor som är som kalla smoothies med grönsaker i [pressprov]. Med några grova ostmackor till blev 2 soppor en lagom lättare lunch för mig. Toppen när man vill prioritera annat än matlagning och framför allt ett bra mellis i farten.

I fredags hittades Avicii död. En artist jag aldrig medvetet lyssnat på men ändå hört och gillat. Igår såg vi dokumentären Avicii: True Stories. Det känns så konstigt att jag nu efter hans död, först nu alltså, verkligen förstår vilken otroligt sympatisk kille han var och också vilket geni han var. Tyvärr blev det också väldigt tydligt hur fruktansvärt (!) dåligt denna person som fått ALLT man kan önska sig och drömma om i ung ålder mådde. Pengar och beröm betydde noll i slutändan. Det är smärtsamt att se dokumentären, men jag tror att framförallt ungdomar bör se den för att förstå livet lite bättre.

Jag vet inte om det var dokumentären eller den underbara vårsolen (sommarsolen?) som värmt oss denna helg som har fått mig att gå all in och bara njuta av det enkla. Det som betyder något är att vi som familj får fortsätta vara friska och röra på oss ihop, känna energin och kraften. Övriga familjen följde med mig till ridskolan igår och efter min ridning åt vi frukost på Siggesta Gård. Vi har satt upp studsmattan och hoppat ihop (vi vuxna kommer definitivt inte undan, tjatet är inte nådigt om vi försöker smita), sprungit och cyklat tillsammans, sopat altan, burit utemöbler, målat och polerat segelbåt, fikat utomhus x antal gånger… Imorse smet jag ut tidigt och fick mig dessutom en ridtur i skogen. Helgen som börjades med middag hos vänner avslutades med bastu och hämtpizza. Så mycket bättre än hummer och champagne på en lyxig restaurang. Alla dagar i veckan.

Vi har redan varit hemma från USA i nästan två dagar, men jag har inte hunnit lägga upp de sista bilder jag tog ännu. Började jobba från mobilen redan i Oslo där vi mellanlandade tidigt på onsdagmorgonen och så var allting som en vanlig vardag med jobb så fort jag landade hemma i vårt hus. Nackdelen med semester på udda tider dvs när alla andra jobbar är mängden e-mail. Den är tyvärr inte nådig och nog ett av vår tids största problem i arbetslivet.

Tillbaka till våra dagar i NY. I tisdags åkte vi över till Prudential Center i New Jersey för att se Devils spela mot Tampa Bay Lightning i Stanley Cup Playoffs. Vi har sett NHL tidigare i USA och kunde förvänta oss en rejäl fest (slutspel dessutom), men jag hade fel. Det var ingen fest, det var en explosion! En upplevelse jag sent kommer att glömma. Älskar amerikanerna när det gäller sport! Herregud! Vi har både sett hockey och basket (NBA) i New York och det är kanske mitt bästa tips till dig som åker dit: gå på sportevenemang!! Du kommer inte att ångra dig.

Det andra jag tycker man måste passa på att göra i NY är att äta. Vare sig du är ett hälsofreak eller gillar bakverk så finns det du vill ha i denna stad. Själv är jag en hybrid som älskar chiapudding, gronkålssallad och extragräddiga bakverk samt söta drinkar lika mycket. Så för mig blir det något av varje och minst två smaskiga fikastopp om dagen varje dag. Vi hade läst Roy Fares bok Sweet Spots of New York och hittade Doughnut Plant tack vare det. Kolla bara deras meny här så förstår du att besöket blev lyckat! Vi tog en Manhattan Cream och Créme Brûlée. Förutom dougnuts så äter jag mer än gärna cheesecakes av alla dess slag i New York. Och pancakes med färsk frukt (fast det till frukost). Man kan verkligen äta sig igenom en NY-vistelse, utan problem!

Härligaste drinkarna avnjuts på The Boom Boom Room uppe på 18:e våningen på The Standard som bilden här precis ovan är ifrån. Drinken på bilderna, med bl.a ingefära och således bra riv i, är dock från The Standard Grill, så även The Standards signaturöl. En mycket mysig restaurang med extraordinär service!

NY är bäst till fots. Denna gång blåste det riktigt kalla vindar och vi gick visserligen mycket, men fick ta några extra fikastopp pga kylan och visst blev det några taxiresor och tunnelbaneturer också. Den kalla vinden gjorde också att morgonlöpningen i Central Park fick ersättas med två korta besök på hotellgymet. Jag har knappt sprungit något under vintern, så innerst inne var jag kanske ändå lite nöjd som slapp springa med min man som har 100x bättre flås än vad jag själv har. Något att ta tag i hemma nu alltså….

Lite värme sökte vi också på Whitney, Museum of American Art. Återöppnat 2015 i en väldigt häftig byggnad varav en skiss på ser ni nedan:

Väskorna var inte så jättefulla på vägen hem. Jag köpte mest presenter och så kläder till barnen som jag beställde till hotellet redan från Sverige. Själv känner jag inte att jag behöver något nytt, så två par jeans blev saldot för mig och några par skor till mannen.

Min resväska är en duffelväska på hjul från Thule [pressutskick] och den är smidig som också går att bära som vanlig väska över axeln. Kommer definitivt att åka med även på vår nästa resa som går ner till Florens i maj.