Tag

Yoga

Browsing

Hur ofta har man inte hört frågan om vem som egentligen är en löpare? Måste man springa snabbt, långt eller tillräckligt ofta för att bli en löpare? Tävla/ delta i lopp? Nej, löpare är man om man springer. Hur snabbt eller hur ofta spelar ingen roll.  Lite grann som ”If you have a body, you’re an athlete”. Det står på väggen på Nike Town i New York och jag älskar det.

Yoga då. När är man tillräckligt seriös/duktig/vig/hängiven yoga-utövare för att kunna kallas yogi? När börjar just din yoga räknas som ”riktig” eller ”viktig”? Är det när du kan köra dina solhälsningar i ett flöde utantill eller kanske vet vad alla yogapositioner heter på sanskrit?

Jag har själv hållit på med yoga tillochfrån sedan 2005. Det blir 12 år nu. Precis som Paolo Roberto säger i sin nya yogabok att han fortfarande efter 17 år känner sig som en nybörjare, så gör jag det. Jag kan nog en hel del positioner och kan lägga ihop klasser i ett naturligt flöde, men jag känner mig absolut inte yogisk på samma sätt som jag anser att vissa yogalärare (obs! lååångt ifrån alla) är. Men jag känner att just min yoga är viktig. Den är alltid välkomnande för mig hur stel jag än känner mig och framför allt gör den så mycket med mig. Det är vetenskapligt bevisat hur yoga sänker blodtrycket och pulsen samt balanserar dina hormoner och jag påstår att jag kan känna allt detta hända i min kropp samtidigt som lugnet sprider sig. Jag kan jobba hårdare utan att ta skada om jag yogar (och vistas i naturen!) regelbundet.


Jag har som sagt inte utövat yoga regelbundet alla perioder sedan 2015, men när jag väl gör det så är det så uppenbart hur välgörande det är. Det är egentligen konstigt att jag kan pausa så ibland, men tröskeln blir högre ju längre paus man tar. Så som det blir med det mesta och med träning generellt.

Ikväll yogade jag 90 minuter på SATS. Den bästa klassen SATS har levererat hittills av det jag testat. Jag blir nästan lite lyrisk och har redan bokat in samma klass nästa söndag. Och yogi? Det brukar jag inte uttryckligen tänka att just jag är, men jag är det faktiskt lika mycket som alla andra som utövar yoga och tror på den. För det är något magiskt kring yoga som du måste uppleva för att fullt kunna ta på atmosfären och lugnet som skapas.

På bilden kör jag och Alvar yoga. Han är den av mina barn som verkar ha fattat lite grann vad yoga går ut på. Häromdagen hittade jag honom sittandes framför brasan med slutna ögon och handflatorna ihop framför hjärtat.

Jag har läst 2 rykande färska träningsböcker som båda går att köpa nu och kanske passar bra som en sista-minuten-julklapp till någon som har pratat om att vilja börja träna eller till någon som redan tränar. Här kommer en kort recension av Träning för latmaskar av Simon Sköld och Paolos Yoga av Paolo Roberto.

Träning för latmaskar är en bok för dig som alltid hittar ursäkter och aldrig riktigt kommer igång med träningen. En bok för nybörjare med en hel del pepp och enkla program som du kan göra hemma på vardagsrumsgolvet samtidigt som du kollar på TV. Simon har använt sin partner Camilla Läckberg både som exempel på en icketränande person som började träna och som modell i boken. Mycket personliga bilder och även personliga berättelser i boken. Tröskeln att börja träna är låg efter att man läst denna bok!

 

img_7258 img_7259 img_7260

 

Paolos yoga passar för den som kanske inte vill bli en mystisk yogi men ändå har förstått att yoga har många positiva effekter för kroppen vare sig du är en löpare eller kampsportare. Jag gillar Paolos ödmjukhet inför yogan, hur han kallar sig själv ”nybörjare” även om han har hållit på med yoga i 15 år. Det är underbara bilder tagna i New York i boken och i slutet av boken finns det korta och längre yogapass/ rörelsekombinationer som jag iallafall tänker testa och på så sätt få in lite mer yoga i min vardag. Denna bok är även en jättebra present till en man som kanske håller på med någon ”tuff” träningsform och alltid har tyckt att yoga är ”trams”. Paolo är en tuff kille som kan övertyga en annan tuff kille om hur välgörande yoga faktiskt är. Tummen upp!

img_7254 img_7255 img_7256 img_7257

 

 

Idag är jag matt och dagen har varit märklig och tragisk. Jag kramar mina barn lite extra just nu även om de driver mig till vansinne varje morgon och nästan varje kväll. Jag hade bokat in Yoga for athletes på SATS och var nära att avboka passet då jag mådde illa, men var 3 minuter för sen för att kunna avboka och bestämde mig för att det var menat att jag skulle behöva gå och få annat att tänka på. Det var ett bra val.

Yoga for athletes är inte så mycket yoga utan mer rörlighetsträning med styrkeinslag. Det var ett tufft pass, men tufft på ett annat sätt än riktigt fysisk yoga kan vara. Samtidigt som man tränar rörlighet så utmanar man balansen och jobbar med några (mest statiska) styrkeövningar. Peppen av instruktören är något som inte hör andra yogaformer till, men passar å andra sidan för idrottare och vad de är vana vid. 45 min var en lagom längd för passet men jag brukar gilla att gå på yoga som är 75 min långt. 

Bilden är inte från dagen (vilket kanske inte var så svårt att lista ut) utan från Khao Lak för exakt 2 år sedan. Hotellet anordnade yoga på stranden. Vi har bokat samma hotell igen till mars och mitt mål är att hitta en bra yogastudio i Khao Lak att besöka några gånger. Jag har googlat, men ännu inte hittat något. Därför slänger jag även ut frågan här: finns det möjligtvis någon som har några tips?