Tag

PT-träning

Browsing

Jag har nu haft en online-PT i 3,5 månader. Så länge inget oförutsatt händer med ekonomin så tänker jag fortsätta. Det ger mig trygghet och en plan att hålla mig till.

Det har hunnit bli lite olika perioder nu: att komma igång och överhuvudtaget genomföra x antal pass i veckan, jobba på tekniken, jobba tyngre men fortfarande fokus på tekniken, jobba med fler repetitioner med aningen lättare vikter osv osv. Jag jobbar mycket med min marklyft och även om det inte går att strunta i vikter för man följer upp det hela tiden, så är inte mitt fokus att snabbast möjligt lyfta så mycket som möjligt utan att bli vass rent tekniskt för att hålla mig skadefri och även för att kunna lära ut marklyft och känna mig stensäker på det. Jag har faktiskt fortfarande under dessa månader inte gjort något maxtest på mark och det kan jag absolut leva med. Vad vet ju ändå när det börjar bli tungt för mig.

I fredags träffade jag en annan PT och körde igenom marklyft. Det är otroligt värdefullt att träffa olika coacher och lära sig av dem!

Detta är något jag också skulle vilja sprida och skapa förståelse för: låt dig inte sugas in i tävlingen om maxvikter om du inte har övat på tekniken först. Ge dig själv tid och nöt ordentligt. Resultaten kommer.

Jag kör också mycket annat än marklyft. Igår var det ett axel- och tricepspass som stod på schemat. Här har jag precis kört ett triset med scullcrushers/french press/tricepspress liggande (kärt barn har många namn) och sittande tricepspress med hantlar. Nu väntar jag på att träningsvärken ska komma. Tippar på att den kommer i eftermiddag, ett dygn efter passet.

Nu har jag fått denna fråga minst 5 gånger här på bloggen. För mig, och säkert för de flesta PTs, är svaret självklart, men här är mina främsta anledningar:

– Ett extra par ögon och kunskap. Det är otroligt nyttigt att någon annan analyserar mina rörelser än bara jag själv. Ingen PT kan allt så det är fantastiskt bra att ta hjälp i det område som man själv inte är expert på. Jag tränar mycket ute där det dessutom inte är några speglar. Det är jättebra att låta min PT Johanna titta på filmer där jag utför rörelser. 

– Som tvåbarnsmamma är det inte alltid lätt att prioritera mig själv. Det är lätt att hoppa över ett träningspass. När jag betalar en för mig stor summa för att få träningspass att genomföra så vore det ekonomiskt dumt att strunta i att köra dem.

– Att någon frågar hur veckans pass har gått ställer en viss (positiv) press för mig. Det vore väl pinsamt att inte ta genomfört passen. 

– Jag sitter och gör program åt andra. Det är fantastiskt skönt att få färdiga pass som är anpassade för mig och bara köra.

– Sist men absolut inte minst: det är ROLIGT!  

 

Igår hade jag egentligen ”inte tid” att ta mig till gymet, men tack vare mitt program klämde jag ändå in ett 35 min pass med knäböj, good mornings och avslutande core. Man måste inte alltid ha oaser av tid för att hinna träna och faktiskt få resultat! Det är detta budskap som även är ett av de viktigaste som jag vill förmedla till mina egna klienter. 

Träning är min passion och stora intresse. Jag har alltid tränat och utan min träning är jag någon annan. Men jag har väldigt sällan planerat in all min träning i förväg. Jag kör alltid mest på känsla, förutom när jag tränar inför ett lopp och vet att vissa pass ska in. Att träna på detta sätt leder dock till ganska många skippade pass och ger ju inte så mycket resultat som man (jag) kanske önskar – även om min kropp är tacksam och jag ofta kan leva på gamla meriter en ganska lång tid. Jag skräddarsyr träningsprogram åt andra, men har i princip aldrig gjort det åt mig själv.

Nu har jag sedan en dryg vecka tillbaka anlitat online-PT Johanna som hjälper mig både att bli starkare (med huvudmål chins och armhävningar just nu. Utgångsläget var 5 strikta chins och 23 armhävningar på tå när jag testade förra veckan.) och framför allt att hitta rutinen i min träning. Vi går inte ut för hårt med 2 gympass, ett kort hemmapass och 2 joggar* i veckan, men ändå så har jag känt en otippad ångest inför att jag vet dagen innan vad jag ”bör” köra för typ av pass dagen efter och att jag faktiskt ”bör” genomföra det om det nu ska vara någon idé med en PT. Jag vill detta mer än något annat, men jobbar mycket mentalt med dessa känslor som jag ändå vet ALLTID, alltid slutar i glädje, eufori och total nöjdhet. Jag vill alltså inte ändra på något, men blir själv förvånad över vilka känslor jag kan få över mitt största och käraste intresse.

*För psykets skull enligt önskemål från mig. Löpning i naturen är min stora kärlek som jag tycker vore dumt att vara utan.

Träningen är i vilket fall väldigt härlig just nu. Jag kör alla hemmapassen ute inklusive min dagliga yoga som mer än träning är mitt andningshål (kör bara 5-30 min om dagen). Det är magiskt att kliva ut på soldäcket på morgonen för att köra yoga medan barnen sitter och äter mackor någon annanstans ute. Jag övar på ett eget yogaprogram som jag kommer att leda om en dryg vecka. Det känns pirrigt och helrätt. Att utöva yoga ofta hjälper mig att vara mera närvarande i allt jag gör hela dagen lång.

Kettlebellsen har just nu flyttat in i gäststugan där de är lättillgängliga för tidiga morgonpass som t.ex igår imorse. Och tidigt för morgontrötta mig är före kl 8, inte 5 som för vissa andra.

Bikini på redan på morgonen. Mysbyxor är annars huslivets mest använda plagg, tillsammans med flipflops, raggsockor och gummistövlar. Allt kommer från Röhnisch som precis lanserat en cool ny hemsida. En ny höstkollektion är också ute, även om mina plagg är ur vårkollektionen 2015.

  Jag vet att jag skrivit om dessa barfotaskor tidigare, Merrell Vapor Glove 2, men de förtjänar en till bild och lite text på bloggen. Jag säger bara en sak: vilket grepp! (Och därmed: vilken känsla!).