Tag

Personligt

Browsing

I slutet av oktober någon gång skrev jag detta på Instagram ( @coachmillacom ) och publicerade tillhörande bild från samma dag, hjärtat fyllt av ren, enkel, okomplicerad, icke-materiell lycka precis då.

Jag har för länge sedan slutat jaga framgång på det vis som många tolkar det: karriärsteg & pengar. LinkedIn mäter inte lycka och känns ibland som en låtsasvärld med alla fina uppdateringar som jag tyvärr oftast ser som skryt mer än något annat. Jag vet att alla inte tänker så. Men för varje steg jag själv tar ”bakåt” dvs mindre digitalt, mer kroppsarbete, mindre nätverkande, mer skog känns livet mer meningsfullt. Alla väljer vi själva, vi väljer olika och det är en jäkla tur. Jag har hittat min egen lycka här på landet med min familj, det är framgång för mig.”

Jag går dock fortfarande ibland och grubblar över val här i livet. Vardagslogistiken blir vissa veckor en riktig tankeställare och vi har just överlevt en galen vecka med mycket pusslande, sjukdom och för lite sömn, men fick visserligen en festlig helg sen med kalas på restaurang (underbart att slippa fixa och städa själv! Värt vartenda öre!), vänner över på middag samt farsdagsfirande i form av brunch på en herrgård här i skärgården.

Jag älskar att läsa och jag älskar att skriva i vackra anteckningsböcker. Och jag vill gärna stanna upp ofta och reflektera över livet och vardagen. Således är jag den första att beställa hem en bok som hjälper en med detta genom att bjuda på inspirerande text, vackra bilder, tankeställare och övningar.

Boken Livstilsbibeln av Vanja Wikström och Josefin Dahlberg beställde jag samma dag den släpptes och sträckläste sedan och gjorde övningarna efteråt. Att skriva ner (och först försöka komma på!!) sina stora drömmar, analysera sin vardag och jämföra det med önskescenariot borde alla göra. Jag följer inte dessa tjejer (2 influencers) på sociala medier sedan tidigare, men det krävdes inte för att få ut mycket av boken. Jag kan varmt rekommendera den.

Själv skrev jag sida upp och sida ner, men kan sammanfatta mitt stora mål i livet som frihet. Jag vill känna mig fri och inte stressa och har kommit en enorm bit de senaste 3 åren. Jag säljer aldrig mina fritidstimmar för pengar (därför jobbar jag ganska lite som PT- vill behålla passionen i det!) och har tydligt bevisat mig själv att nya kläder/skor/annat materiellt inte gör mig lyckligare (men även jag behöver saker ibland och måste dessutom vara representabel på jobbet så ja, jag köper fortfarande saker, men har inte shopping som hobby). Min lycka bor i andra saker.

Våra barn har nu precis fyllt 8 respektive 6 år. Det är två stora killar nu. Som en liten tröst till dem läsare som harvar fram med sömnbrist och en evig aktivering av barn och inte få gå på toa ensam så kan jag säga att det blir lättare. Och det blir framförallt roligare. Roligast blir det enligt mig när man har gemensamma intressen och gör saker tillsammans -inte bara liksom går till en lekpark tillsammans.

Det händer mycket i vårt liv och ibland hinner jag inte reflektera så mycket även om det är viktigt att göra det. Men den senaste tiden har vi verkligen delat fritidsintressen, jag och barnen. För höstlovet hade jag bokat in mycket ridning och då ingår även stallsysslor. Jag är stolt över mina killar som trotsade regnet och det geggiga underlaget och körde på som planerat, med stor nyfikenhet till att lära sig mer.

Vi cyklar mycket tillsammans och då kan jag passa på att få mig en löptur om jag väljer löparskor istället för cykel. Jag kan aldrig skylla på barnen nu (har iofs aldrig gjort det heller) om jag inte får in egen motion. Vandring och skräpplock är också ett kärt intresse vi delar. Oavsett väder så finns det alltid rätt kläder för dagen och därför planerar vi att även vandra nu under senhösten/vintern.

Det är vackert ute även i november! Här en solnedgång på höstlovet.

Har du en plats eller aktivitet som återställer dig efter en stressig dag? Jag tror att det är viktigt att ha något som gör detta med en.

Idag hade jag en väldigt stressig morgon och förmiddag och jag jobbade både på busshållplatsen och bussen och fick springa mellan platser för att hinna. Väckarklockan hade ringt tidigare än vanligt också, för att hinna med mig själv och barnen innan jag skulle åka in till stan. Mannen hade åkt redan före 6, så honom avundas jag inte.

Men så kom jag hem och slängde av mig kavajen. På med träningskläder och promenera raskt till stallet för att hämta min fyrbenta träningskompis som just nu behöver promenera över blåbärsris och ljung för att lyfta på benen. Precis där och då, mitt bland de gula löven och när jag vid matpausen (beta gräs) borrar mig in i hennes päls, så känner jag hur allt är bra igen. Det går inte att förklara riktigt, men jag blir lugn igen. Att jag sedan jobbat hårt igen och ofta dessutom med två jobb spelar ingen roll när jag med jämna mellanrum får nollställa på detta sätt.

Nu ska det lagas middag för familjen (ska testa tomatsoppa med pasta för första gången) och stressnivån kommer att åka upp igen. Men vid 19-tiden sätter jag mig i bilen och brummar iväg till ridskolan, utan att ha radion på i bilen. Kör gärna i tystnad. Och då får jag avsluta dagen med att jobba och svettas en timme på hästryggen. Allt blir återigen bra och oftast somnar jag med ett leende på läpparna. Detta är vad kombinationen av passion, motion, djur och natur gör med en. Det är kärlek.