Tag

Personlig utveckling

Browsing

I slutet av oktober någon gång skrev jag detta på Instagram ( @coachmillacom ) och publicerade tillhörande bild från samma dag, hjärtat fyllt av ren, enkel, okomplicerad, icke-materiell lycka precis då.

Jag har för länge sedan slutat jaga framgång på det vis som många tolkar det: karriärsteg & pengar. LinkedIn mäter inte lycka och känns ibland som en låtsasvärld med alla fina uppdateringar som jag tyvärr oftast ser som skryt mer än något annat. Jag vet att alla inte tänker så. Men för varje steg jag själv tar ”bakåt” dvs mindre digitalt, mer kroppsarbete, mindre nätverkande, mer skog känns livet mer meningsfullt. Alla väljer vi själva, vi väljer olika och det är en jäkla tur. Jag har hittat min egen lycka här på landet med min familj, det är framgång för mig.”

Jag går dock fortfarande ibland och grubblar över val här i livet. Vardagslogistiken blir vissa veckor en riktig tankeställare och vi har just överlevt en galen vecka med mycket pusslande, sjukdom och för lite sömn, men fick visserligen en festlig helg sen med kalas på restaurang (underbart att slippa fixa och städa själv! Värt vartenda öre!), vänner över på middag samt farsdagsfirande i form av brunch på en herrgård här i skärgården.

Jag älskar att läsa och jag älskar att skriva i vackra anteckningsböcker. Och jag vill gärna stanna upp ofta och reflektera över livet och vardagen. Således är jag den första att beställa hem en bok som hjälper en med detta genom att bjuda på inspirerande text, vackra bilder, tankeställare och övningar.

Boken Livstilsbibeln av Vanja Wikström och Josefin Dahlberg beställde jag samma dag den släpptes och sträckläste sedan och gjorde övningarna efteråt. Att skriva ner (och först försöka komma på!!) sina stora drömmar, analysera sin vardag och jämföra det med önskescenariot borde alla göra. Jag följer inte dessa tjejer (2 influencers) på sociala medier sedan tidigare, men det krävdes inte för att få ut mycket av boken. Jag kan varmt rekommendera den.

Själv skrev jag sida upp och sida ner, men kan sammanfatta mitt stora mål i livet som frihet. Jag vill känna mig fri och inte stressa och har kommit en enorm bit de senaste 3 åren. Jag säljer aldrig mina fritidstimmar för pengar (därför jobbar jag ganska lite som PT- vill behålla passionen i det!) och har tydligt bevisat mig själv att nya kläder/skor/annat materiellt inte gör mig lyckligare (men även jag behöver saker ibland och måste dessutom vara representabel på jobbet så ja, jag köper fortfarande saker, men har inte shopping som hobby). Min lycka bor i andra saker.

Jag tror det är Isabella Löwengrip som sagt meningen ovan (jag vill minnas att jag hörde det när jag lyssnade på Framgångspodden) och jag gillar verkligen det jag hörde. För visst är det så att livet inte blir så bra om vi bara lever för semester och ledighet.

Igår började jag jobba och barnen började fritids. Skolan börjar på onsdag. I 10 veckor pusslade vi så att barnen kunde vara lediga. Av dessa veckor var jag ledig i nästan 6 då jag också kunde ta lite föräldradagar för att dryga ut min semester. Under dessa 10 veckor hann vi skapa oss en annan typ av vardag med rutiner som att bada och äta glass 2 gånger om dagen, minst. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte kände något motstånd alls när nu den ”riktiga” vardagen närmade sig efter världens längsta och varmaste sommar. För vilken underbar sommar vi haft med resor, bad i både pool, hav & sjö, stug- och tältliv, lite segling, ridning, sovmorgnar, vänner på besök osv osv. Jag kunde inte ha önskat mig mer.

Nu gäller det att vara medveten kring sina rutiner från början för att de ska få en att må bra. Jag vill verkligen inte lägga mina kvällar på nätsurf till exempel. Jag måste aktivt välja bort sådant innan jag faller dit. Jag gillar inte matlagning i vardagen när man är stressad och eftersom jag vet det så är det smart att lägga ner lite mer tid på söndagar och göra storkok så att vi bara kan plocka fram mat under åtminstone ett par middagar i veckan. Ska jag få in lite träning så måste jag även planera in lunchträning. Och jag vet att mina lunchpass, framförallt om de sker ute i naturen, är som en liten minisemester i vardagen. Samma gäller när vi gör utflykter med barnen och när jag är med hästar. Jag vet att jag inte behöver någon semester om jag får fylla mina dagar med saker som dessa och om jag dessutom försöker minimera stressmoment såsom matlagning. På jobbet vill jag vara på hugget och vara med och påverka så mycket som möjligt, vilket jag hittills alltid fått göra. Det gör att allt känns mer meningsfullt och jag känner mig mer delaktig och automatiskt gillar det jag gör. Dagarna går fort och jag känner mig mer energipåfylld än dränerad.

Själv använder jag mycket papper och penna och skriver listor för att medvetandegöra mig själv och planera. Det passar inte alla, men jag brukar ändå be mina PT-kunder att testa det när vardagen väller över och träning och goda vanor inte verkar få någon plats i det stressiga livet.

De lugna stunderna med kaffekoppen i handen på en brygga behöver inte alls vara över på ett tag. Jag har förmånen att kunna jobba mycket hemifrån och med en sjö runt knuten har jag faktiskt möjlighet att ta en kaffepaus med semesterkänslor även nu när jobbet har börjat. Problemet är bara oftast att jag inte gör det, men sådant är ofta upp till oss. Vi måste själva skapa det liv vi vill ha, det vi inte behöver ta semester ifrån.

I 5 dagar hade vi fina vänner här. Min bästa vän, min guddotter (en av mina 3 guddöttrar) och så deras resterande familj. Fullt ös med barn som badat 5 gånger om dagen, men också så mycket ro. Många promenader i skogen och längs de böljande gula fälten. Många samtal. En bok om att vara nådig mot sig själv som jag läste från pärm till pärm. Några timmars jobb mellan varven och på kvällen sitter jag sedan där igen med vännerna och skålar i prosecco.

Insikten som kommer till mig då, den är inte ny- jag har varit medveten en längre tid- men den är stark: Jag har allt jag vill ha. Jag har lyckats ta mig ur ekorrhjulet med ett naturnära liv och hemmakontor för det mesta. Jag stressar inte, jag hetsar inte, jag försöker inte fly något. Jag jämför inte och jag mäter inte. Jag lever bara mitt liv med min familj och mina kära vänner. Jag har hav, djur och natur i min vardag. Jag äter glass och jordgubbar varje dag. Älskar bakverk och träning lika mycket och behöver inte kompromissa. Ser mina barn växa till aktiva, nyfikna killar. Alltid smutsiga, alltid med skrapsår över kroppen, inte alltid tacksamma, men för det mesta till synes tillfreds och alltid trygga.

Jag ligger där i utesoffan, läser lite i min bok och tar en klunk kaffe. Ser på vårt hus där livet händer och konstaterar: mig fattas inget.