Vi köpte segelbåt när jag hade Storebror i magen för 8 år sedan. Således har barnen alltid varit med och seglat på somrarna och vet inte om något annat. Förra sommaren, när de var 4 respektive 6 år så började de (den stora mest) visa intresse för att faktiskt förstå och göra själv. Segling är en sport -även om i vårt fall mer fika än svett- och det är inte helt lätt. Man måste förstå hur båten beter sig och var alla tusen tampar/rep/snören/vajrar (kallas vantar eller stag) sitter och hur de ska fästas/spännas osv. Dessutom måste man kunna läsa sjökort och förstå vinden och ha en stor dos respekt för naturen. En motor ska man också kunna hantera.

Tiden är mogen för barnen nu att inte längre bara åka med utan faktiskt segla. Igår fick barnen segla en timme var ungefär och verkligen göra det mesta på riktigt. Storebror kryssade och fick slå (= vända mot vinden) i ett tjugotal gånger och varje gång fick han justera kursen så att seglen som vi justerade skulle sluta fladdra och dra. Vi pratade och uppmuntrade, lärde ut hur man kan se att en bris är på ingång, övade, övade, övade. Du kan inte sätta en 7-åring på en teorilektion, men du kan lära ut teori när man faktiskt gör saker. Barnen behöver ansvar, men eftersom segling också kan vara farligt och det finns andra ute på sjön så får man som vuxen aldrig vara mer än en armlängd bort.

Det hade varit en varm dag i land, men jag blev påmind om hur man på havet nästan alltid fryser, åtminstone när man kryssar dvs seglar mot vinden. Saknade våra skalkläder som var i tryggt förvar hemma + alla sköna filtar som egentligen skulle varit på båten redan, men i år är vi sena med båtlivet då livet bjudit på så mycket annat roligt såsom poolgäster, stugliv och ridning. I juli/augusti väntar dock sammanlagt några dygn till havs. Ingen sommar utan segling.

Det är svårt att sätta ord på de känslor som jag får när jag håller på med min ungdoms kär hobby ridning, litegrann som en nybörjare på nytt efter en 20 års paus. Jag kan bara så varmt rekommendera att väcka liv i ett gammalt intresse när möjligheterna för lite mer egentid kommer igen efter småbarnsåren. Ännu bättre om det är ett intresse som gör att du också rör på dig (träning som man längtar efter blir oftast av!), men oavsett om det är att samla på frimärken eller spela basket så är det något speciellt med att känna igen alla känslorna från barndomen/ungdomen som får blomma upp igen. I mitt fall, med stallivet, kommer även alla dofterna. Så mycket minnen!

Igår hälsade jag på hos en gammal kompis från stallet. Ingen av oss hade egna hästar på den tiden, men nu har min vän M haft egna hästar i över 10 år. Efter att ha fikat rabarberpaj fick jag känna på lite torktumlarkänslor på lilla tickande tinkerhästen ”York”. Är van att sitta på större hästar nu, men ack så underbart det var att rida, även om jag nästan var illamående efter att mest ha ridit i arbetstrav (dvs sitta och skumpa) på lilla ”ponnyn”. Synd att vi bor i olika länder för jag hade varit välkommen att rida så ofta jag vill. Tur att jag iallafall har mina medryttehästar hemmavid.

Något annat jag gjort så mycket som yngre är att bada bastu och bada i havet med vänner. Flera gånger i veckan på sommarlovet gjorde vi det, alltid. Under dessa dagar i mina föräldrars stuga har jag bastat efter varje löppass (eller ok, båda två. Det blev inte fler även om omgivningarna är som gjorda för löpning.) och så också med mina guddotter och hennes mamma, min kära vän. Jag tror faktiskt inte man kan må bättre än man för efter löpning, bastu + dopp i havet!

Orden är från min man, riktade mot mig igår söndag. I lördags anlände vi mina föräldrars nya sommarstuga i Finland, ett riktigt sommarparadis vid havet. Mannen åkte redan hem, men eftersom jag har möjlighet att jobba på distans så stannar jag och barnen i 3 dagar till. Successivt sänks tempot ner på jobbet nu då många redan gått på semester. Det har varit omtumlande veckor på jobbet då vårt team inte längre existerar, men nu har vi landat i den nya organisationen och jag personligen kan använda semestern till just att landa. Landa och andas ut. Semestern får jag dock vänta på liite till.

Andas ut, det gör man också här i skärgården. Jag njuter maximalt. Har både sprungit, bastat, doppat mig i havet, grillat och läst böcker. Imorgon ska jag träffa en gammal stallkompis och rida. Det är helt ok att jobba några timmar på dagarna när man sedan kan koppla på semestermode så fort datorn stängs av. Sommaren 2018, vi kommer att prata om dig resten av våra liv tror jag!

Nedersta bilden är tagen kl 23:30. Magi! Bilden ovanför den är mitt happy face efter ett löppass när jag visste att en varm bastu och ett dopp i havet väntar.