De äter upp min tid eller ger min tid ett innehåll. En tolkningsfråga. Men fullt upp är det. Tack vare mina barn.

Det var ett tag sedan jag skrev lite mer om mina barn och idag tänkte jag att jag skulle göra det. Just nu sover Lillebror och Storebror har låst in sig i sitt rum. Jag får en liten stund över. På tisdagar är ju båda alltid hemma. Och istället för att trötta ut er och berätta om våra kvällar när mannen jobbar och nattningarna tar 2-4 timmar så skriver jag om allt det roliga.

Ivar har egentligen också börjat på förskolan, men bara på pappret. Vi betalar för hans plats, men jag är ändå hemma med honom. Det var enda sättet att få plats i samma förskola, att tacka ja till en tidigare plats. Mycket byrokrati, men vardagen måste funka. De kan inte gå på två olika förskolor. I januari börjar Ivars inskolning. Den tar pappan hand om och jag börjar åter på mitt heltidsjobb. Vi är väldigt nöjda med Alvars förskola och Alvar har blivit en sådan glad, trygg och omtänksam kille där. Deras pedagogik är fantastisk och dessutom är de ute i alla väder och serverar mestadels ekologisk mat. Jag har aldrig haft något att anmärka på på vår förskola.

Tisdagar, som idag, är vår äventyrsdag. Till skillnad från min man som alltid först vill städa hemma för att kunna njuta av att vara här så brukar jag fly fältet och göra något roligt istället. Jag tänker så här att det barnen minns är inte att det är välstädat utan allt det roliga vi gjort. Så på tisdagar drar vi alltid någonstans direkt på morgonen. Polismuséet (öppnar visserligen först 12, men ändå) eller Finska Kyrkans öppna förskola t.ex. På det sistnämnda var vi idag. Där sjunger och dansar vi och sedan så finns det en massa leksaker på ”barnvinden”. Mycket poppis och en fantastisk pedagog som leder det hela. Jag blir alltid rörd till tårar faktiskt. Är pinsamt blödig när det handlar om saker mina barn får uppleva. Ivar somnade direkt efter vi hade varit där och då fortsatte jag och Alvar till Gamla Stans julmarknad. Vi köpte lite delikatesser att ge bort i julhälsning, fikade och så köpte jag Alvar hans första portmonnä. Den fylldes med mynt varav ca hälften hamnade i en hemlös mugg. ”Mannen hade ont i benen. Han hade inga pengar. Jag är en snäll och trevlig pojke.”  <3 Detta säger så mycket om Alvar. Han är så omtänksam, en så trevlig kille helt enkelt. Jag drömmer om att få lite mer tid med bara honom ibland. Just nu får man ta stunderna när Lillen sover. Alla dessa ”jag älskar dig också” osv som vi är så bortskämda med varenda dag. Alla funderingar, om draken har ätit eld egentligen eller vad den kommer ifrån. En ynnest att få spendera tid med en 3-åring. Trots har vi inte upplevt just något alls (än).

Lillebror är mer en äventyrlig klätterponke utan någon som helst självbevarelsedrift. Arg länge när han inte får ha min mobil/fjärrkontroll och ytterst kass på det där med att sova på nätterna. Men han är också glad ofta.  Ganska olik sin bror dock, måste jag säga. Brorsan är en utekille t.ex, älskar verkligen att vara utomhus (vilket vi bejakar så mycket vi kan). Ivar leker ute en halvtimme och sedan klättrar han upp i min famn och är liksom nöjd. Och jag vet att han inte fryser- ni vet att jag är noga med bra ytterkläder på pojkarna. Tiden går fort och snart kan vi också konversera mer med Ivar. Kanske blir allt lite lättare när han kan uttrycka sig bättre. För tillfället är vi ofta väldigt trötta, men jag vet att småbarnstiden är tuff och den går ju så fort. Vi valde ju också att skaffa barn ganska tätt: det är tuffare i början, men bör bli mycket enklare sedan när de har mer och mer glädje av varandra.

 

20131126-143110.jpg

Dagens Ivar

 

Vi längtar efter julen nu. För första gången känner jag något ännu lite extra över julen. Jag tror att det är det att Alvar förstår så bra nu. Vi pratar mycket om vad som kommer att hända. Just nu räknar vi dagar till pepparkakshusbygget som får bli på söndag, 1:a advent. Det var mysigt att börja julracet med besök på julmarknad idag.

 

20131126-143059.jpg

Julmarknaden i Gamla Stan, ett säkert jultecken.

 

Denna tisdag har varit intensiv, men ändå så fick jag mig en liten stund egentid nu. Det fick jag inte igår. Eller jo, jag var hos min PT igår morse och körde ett chinspass. Bloggen fick däremot ingen tid. Tycker jag den är svår att prioritera när jag är ensam med barnen. De somnar ju aldrig när mannen jobbar kväll. Fast det skulle jag ju inte skriva om.

En hjälp i vardagen idag var en bjudlunch. Delselius Bageri vann priset för Årets godaste macka och en sådan har jag idag fått äta till lunch. Mumsigt värre. Nu får någon gärna komma och städa också 😉

 

Bild 2 Bild 3

 

Author

7 Comments

  1. För min del får du gärna skriva o de jobbiga nätterna också. De är ju din verklighet och vardag. Jag tycker inte man ska censurera i onödan. Ibland inbillar man ju sig rent av att alla har det så mycket bättre tack vare att ingen pratar om det som inte är KALAS och TOPPEN. Kram

    • missagda Reply

      Ja, ibland gör jag ju det. När bägaren rinner över lite nu och då 😉 och jag märker att kommentarerna är alltid många fler när man skriver om något jobbigt. Det är som att så många bloggare förskönar så mycket. Men när det är jobbigt så väljer jag ofta bort bloggen och använder energin annanstans. Å andra sidan kan bloggande många gånger GE mycket krafter.

  2. Vilken mysig vardag. Längtar verkligen tillbaka till tiden jag var föräldra ledig, bästa tiden i mitt liv.
    Kram

    • missagda Reply

      Jag håller med dig om bästa tiden i livet, men det börjar också locka lite att komma till jobbet och ”vila” ibland 😉

  3. Knepigt det där med förskoleplatser, att det ska behövas tricks för att det ska bli bra.

    Min stora är på förskolan 15 h/veckan eftersom jag är hemma med lillen. Vår kommun erbjuder 15h/vecka för föräldralediga och det tycker jag är alldeles lagom. Är det fler kommuner än Stockholm som har 30h?
    Jag insåg nån gång i höstas att vi inte fått nån faktura på länge och ringde och frågade. Det visade sig att 15h/vecka från augusti det året barnen fyller 3 år räknas som allmän förskola och är gratis. Detta hade jag absolut ingen aning om! Snart är det dags för oss att börja fundera på hur vi ska få in lillen på samma förskola.

    • missagda Reply

      Har ingen aning om vilka andra kommuner har 30 h/v, men för oss känns det riktigt bra för vi har ju de timmarna om det skulle behövas, men Alvar går aldrig fulla timmar ändå. Han älskar sin förskola dock så han skulle inte vilja vara därifrån många dagar på raken. Därför har vi honom alltid hemma på tisdagar och inte måndag eller fredag. Efter två dagar så längtar han så efter sin bästis R.
      Ang hur ni ska få in lillen: prata med förskolechefen i tid. Det är de som sitter på knepen…

      • Tack för tipset, ska kolla med förskolechefen redan idag.

        Min kille älskar också att gå till förskolan. Så mycket att han i ett rum här hemma leker att det är förskolan. Men jag tycker om att ha honom hemma två dagar i veckan och på eftermiddagarna på förskoledagarna. I början kände jag att lillen behövde ensamtid med mig men nu är han så mycket nöjdare när storebror är nära, även om det blir bråk om grejer.

Write A Comment