Category

outdoorstories

Category

Sedan jag fick barn har prioriteringen varit solklar för mig: Vi behöver inte ha de coolaste inredningsprylarna hemma, jag själv behöver inte följa modet slaviskt, men barnen ska alltid ha bra, funktionella ytterkläder, skor och sportprylar. De ska aldrig behöva gå blöta och frysa eller kämpa med slöa skridskor/tung cykel och tappa lusten till rörelse. Och jag handlar mer än gärna second hand OM jag hittar saker med bra kvalitet och bra funktion (vilket jag definitivt gör ibland)! Vi har lyckats med att ge våra barn kärleken till friluftsliv och rörelse: de gnäller inte när det regnar eller när vi måste upp 6:30 på lördagar för att åka till hockeyträningen som börjar 8. De följer med mig till stallet och mocka i en hage som består av lervälling och de vill ta en cykeltur även om det är mörkt och minusgrader.

Med denna bakgrund så lägger jag ner en hel del energi på barnens ytterkläder och mindre energi på sådant som inte känns lika viktigt. Barnen ska ha bra grejer och inget mindre. Jag har tidigare skrivit om mina krav, men funktionellt är nr 1 och då menar jag rörelsefrihet, bra isolering och vattenavvisande ytskikt som andas. Ni som hängt med här vet att vi använt Isbjörns barnkläder under många år (samt Ebbe och ibland Reima. I början av storebrors liv mycket PoP också, men det köper jag inte längre pga sämre hållbarhet, läs: hål, och hårda/stela plagg), men nu har vi fått chansen att testa två andra premiummärken som jag tänkte skriva lite mer om i detta inlägg. Detta är inte ett betalt inlägg!

Först ut är Haglöfs. Som kuriosa kan jag skriva att jag köpte en dunjacka från Haglöfs till mig själv 2008 och nu, 10 år senare, lever den fortfarande kvar och är den varmaste jacka jag äger. Åker alltid fram när det är mer än 5-6 minusgrader. Kvalitén är outstanding och pris per användning numera försumbart. Barnen har tidigare använt Haglöfs vandringsbyxor, vilka vi använt väldigt mycket i både skolan och skogen och så har storebror även en Haglöfs-skaljacka som är jättelätt, helt vattentät och andas bra. Förväntningarna var alltså redan höga från början då vi bara haft bra erfarenheter av Haglöfs. Det vi fått testa är dunjackan Bivvy Reversible Hood, vilket alltså är en vändbar jacka.

Jackan är ultralätt och skön (storebrors favorit) och den kan packas så den blir som en liten boll. Luvan är avtagbar och ytan vattenavvisande (vattendropparna rentav studsade bort när vi testade). Precis som alla Haglöfs juniorplagg så har denna jacka en ”Sustainable Choice”-stämpel och dunen är certifierat av Responsible Down Standard som syftar till att noggrant övervaka djurens välbefinnande på dunproducerande gårdar. Jag älskar denna jacka mest av alla plagg i barnens garderob just nu och skulle själv lätt kunna bära en likadan om det fanns i min storlek. Apropå storlekar så är Haglöfs juniorplagg små och mitt tips är att ta en stprlek större än vanligt. Det enda jag saknar med denna jacka är reflexer! Nu får vi använda extrareflexer, men jag hade gärna sett någon reflex i brösten samt längst ner på ryggen.

Lillebror har fått ett skidset från Haglöfs: Niva Insulated Jacket och Niva Insulated Pant.

Han har använt sitt set i både spöregn i några plusgrader samt i -6 grader och den håller honom både torr och varm. Tyget har vattenpelare >15 000 mm, vilket jag betraktar som regnkläder förutsatt att man tar hand om membranet och impregnerar ibland (jag gör det var 3-5 tvätt med wash in impregnering). Trots sin vattentålighet så är ytan inte hår på dessa plagg och de är verkligen jättelätta och smidiga. Kommer att fungera fint för skidåkning också! Återigen saknar jag reflexer, men annars är vi jättenöjda.

Andra märket vi fått testa är Bergans och närmare bestämt en vinteroverall som heter Ruffen.

Jag ska börja med att jag, innan lillebror ens hade använt overallen, jublade över mängden reflexer. Det finns flera stycken, både fram, bak och på sidorna. Perfekt!

Overallen är smidig och mjuk och vattentät(vattenpelare <10 000 mm) och vindtät samtidigt som den andas bra. Förstärkningar finns över armbågar och säte samt med ett extraslitstarkt material över knäna. Eftersom min son sliter lite mer på kläderna än sina kompisar (han är alltid skitigast/lerigast också), så hade jag gärna sett det extraslitstarka materialet över rumpan också, men det hade å andra sidan kunnat göra overallen lite stelare. Inga tecken på slitage syns någostans ännu iallafall och sonen har ändå haft på sig overallen mycket i skolan där det går vilt till på rasterna (han är 6 år och sitter fortfarande mycket på marken och åker rutchkana på klippor samt klättrar överallt). Ur hållbarhetssynpunkt är det väl genomtänkt med detaljer som är lätt att byta ut. Tex biter barnen ofta på kragen och där kan du bara byta ut tyget som är formad som en lapp och ge overallen ett längre liv. En utveckling som jag gärna vill se fler varumärken att ta till sig!

Rumpan och knäna har extravaddering, vilket är toppen för mindre barn som sitter i snön och ärmsluten är alldeles lagom tajta (Har varit med om för tajta, vilket är störande och jobbigt när barnet ska klä på sig. Å andra sidan måste ärmslutet sluta om vanten ordentligt så att det inte kommer in snö. Här har Bergans hittat precis rätt där.). Dragkedjan går på sidan för att undvika att ha dubbla dragkedjor på samma ställe om man har en fleece under. Jättefiffigt tänkt, men inte helt bra i praktiken då den högst upp är riktad snett och det händer att barnet ibland forcerar dragkedjan rakt upp istället för snett av gammal vana och då kan den fastna. Vi fick helt enkelt öva på detta och nu går det bra och för mindre barn, som ändå får hjälp av en vuxen vid påklädning, spelar det ju ingen roll. Men fick jag välja så hade jag tagit en rak dragkedja bara en luten bit från mitten istället som en kompromiss. Summa summarun: Ruffen är helt klart en fantastisk premiumoverall som inte begränsar barnet och som garenterat kan gå i arv pga slittåliga detaljer och möjlighet till enkel reparation vid behov. Är positivt förvånad över Bergans som för oss har varit osonderad terräng fram till nu.

Det är sista november idag. November är den månad på året jag minst gillar. Men visst överlevde jag i år igen. Mörkret faller tidigt, dimmiga dagar redan före tre på eftermiddagen. Tröttheten tar över.

Men visst kan en novembervecka även GE energi. Trots min motvilja till aktivitet denna månad har den här veckan just bevisat det ovanstående: massor av energi av att vara utomhus.

Veckan började med minusgrader och frost. Kupévärmare som ska kommas ihåg, vinteroverall plockades fram, frusna fingrar som skruvar dit broddar på en iskall hästsko. Man kan välja att bara se det negativa. Men vilka vackra promenader och ridturer det blir ändå! Underbart. Men kallt.

Och så kom regnet igår. Efter stormvindarna som hade rivit sönder hagar i stallet. Med iskalla fingrar fick jag laga dem och den planerade ridturen fick bli en kortare promenad från marken. Men jag har ridit alla andra dagar denna vecka, så vad gör det! Imorse var jag ute med detta gosedjuret. Han må se för liten ut för mig, men det är han inte. Vi galopperade igång dagen på grusvägar och vips så glömde jag bort igen att hata november. Och hata, det gör jag förresten inte. Bara ogillar lite till och från.

Att få umgås med hästar är magiskt. Jag blir så lugn. Jag är så tacksam för möjligheten att få umgås med hästar och rida flera gånger i veckan. SÅ tacksam!

En annan sak som alltid lyfter mig och gör min dag är löpning, även fast man inte kan tro det då jag hade kunnat springa så mycket oftare. Men idag på lunchen tog jag rygg på mannen och sprang genom skogar i en dryg halvtimme. Tröttheten jag hade i kroppen igår kväll är som bortblåst och det bara bubblar inom mig inför en helg som strax börjar.

Ni kan se på bilderna att frosten är just nu ett minne blott. Hårda vindar och spöregn fick vi på oss, men när man väl springer så gör det inte så mycket. Det svåra är att komma iväg och där hjälptes vi åt. Jag drog med mannen och sedan drog han mig runt löpturen.

Tacksam för att bo här vi bor. Naturen gör det varenda gång, får oss att må bättre!

Hej från Åre! Måste verkligen slå ett slag för nattåget från Stockholm. Så himla smidigt att lägga sig i Stockholm vid midnatt och vakna i Åre runt 8 på morgonen. Jag åkte med Anna och vi ska gå på Yoga Mountain Festival i helgen, men bestämde oss för att åka i god tid för att få oss en dag i vandringsskor först (fick visst bli dubbskor pga isigt).

Vi bestämde oss för att lyxa till det med en hotellfrukost på Holiday Club Åre där vi ska bo sen och jag är redan impad av deras mat och inredningen. Hit kommer jag gärna med familjen sen då det dessutom finns spa, bad med vattenrutschkana mm.

Sofia, som numera bor här, hämtade oss sedan och guidade oss runt Totthummeln med tillhörande paus med varm choklad på toppen. Både Anna & Sofia har jag hängt med mycket och att vandra tillsammans med vänner är verkligen guld. Brukar ju göra det med mina barndomsvänner också. I naturen finns inget brus, bara själva upplevelsen och närvaron och det enda man gör är att prata (Och fota såklart. För vem kan låta bli när det är så vackert?!). Jag är ett stort fan av vandring/hiking alltså!

Bjuder på lite bilder från dagens tur. En tur att längta tillbaka till när vintern är som mörkast.