Category

Hästar och ridning

Category

Äntligen är julledigheten här! Några dagar ledigt, mycket godis (julmaten är jag annars rätt då ointresserad av), skridskor & ridning och pussel hela dagarna. Vi är med häst över julen, så det blir många timmar i stallet. Istället för ridning pulsade jag i snön bredvid hästen i en timme både igår (då sonen red) och idag. Att springa i vinterkläder och -skor i snön är en svettig upplevelse trots några minusgrader kan jag lova. Men känslan efteråt är oslagbar.

Jag är väldigt nöjd över att vi inte har några andra schemalagda planer än barnens hockeyträning de kommande 2 veckorna. Iochmed att jag lagt över 6 timmar på att lägga ett nytt 1000 bitars pussel igår och idag så har jag landat i en välbehövlig ledighet och känner mig redan rätt så nollställd.

En avkopplande jul önskar jag er alla!

Det är lerigt i stallet nu. Ibland sjunker man ner i leran upp till vaderna när man går runt i hagen och mockar eller hämtar hästar. Jag diskuterade detta precis med en vän (som har en egen häst), om hur man verkligen måste älska det man gör för att vilja spendera så otroligt mycket tid i stallet när hagen är en enda stor lerpöl, det är mörkt & kallt ute och regnet hänger i luften i princip varje dag. Och ja, jag älskar det oavsett! Och grejen är att det ju finns bra, funktionella kläder samt gummistövlar! Jag använder arbetskläder / yrkeskläder när jag mockar och jobbar i stallet. Det gör inget om de blir smutsiga och det är dessutom bekvämt. engelbert strauss är ett företag som gör bygg & fritids arbetskläder och de har bl.a. snygga dam hängselbyxor.

På fötterna har jag oftast ett par Hunter-stövlar, men drömmer om ett par Muckboots till vintern. De sistnämnda må inte vara det snyggaste man kan ha på fötterna, men de är otroligt varma och sköna.

Vad är det då som gör att man vill spendera så mycket tid i stallet, jobba och slita, även när vädret inte är allt annat än inbjudande. Jo, här kommer några saker:

  • I stallet försvinner tid och rum. Man hamnar lätt i en flow och är verkligen i nuet.
  • Det är avstressande att arbeta med kroppen.
  • Djurens närvaro lugnar och gör en på gott humör.
  • Djuren får dig att känna dig älskad. De vill vara nära, bli klappade och kramade. Hästar är sociala varelser.
  • Du blir skönt trött och får bra vardagsmotion av stallarbete. Ibland är jag genomsvettig även om det är kallt ute. Mycket bättre än en powerewalk!
  • Du får vara utomhus och blir boostad av frisk luft.
  • Du blir en del av en gemenskap.

Listan kan göras ännu längre och då säger det sig självt att bli lite smutsig eller kall inte spelar någon större roll när allt det positiva väger tyngre.

Jag rider visserligen en del, men lika mycket hänger jag i stallet utan att göra det. Jag kan åka dit och bara mocka, göra höpåsar och klappa hästarna. Det kan vara svårt för min man att förstå att jag faktiskt frivilligt vill göra det, helt utan lön, men det är bättre än all terapi i världen. Jag tror aldrig att jag mått så bra som när jag spenderat så mycket tid i stallet som jag gör nu.

Det är sista november idag. November är den månad på året jag minst gillar. Men visst överlevde jag i år igen. Mörkret faller tidigt, dimmiga dagar redan före tre på eftermiddagen. Tröttheten tar över.

Men visst kan en novembervecka även GE energi. Trots min motvilja till aktivitet denna månad har den här veckan just bevisat det ovanstående: massor av energi av att vara utomhus.

Veckan började med minusgrader och frost. Kupévärmare som ska kommas ihåg, vinteroverall plockades fram, frusna fingrar som skruvar dit broddar på en iskall hästsko. Man kan välja att bara se det negativa. Men vilka vackra promenader och ridturer det blir ändå! Underbart. Men kallt.

Och så kom regnet igår. Efter stormvindarna som hade rivit sönder hagar i stallet. Med iskalla fingrar fick jag laga dem och den planerade ridturen fick bli en kortare promenad från marken. Men jag har ridit alla andra dagar denna vecka, så vad gör det! Imorse var jag ute med detta gosedjuret. Han må se för liten ut för mig, men det är han inte. Vi galopperade igång dagen på grusvägar och vips så glömde jag bort igen att hata november. Och hata, det gör jag förresten inte. Bara ogillar lite till och från.

Att få umgås med hästar är magiskt. Jag blir så lugn. Jag är så tacksam för möjligheten att få umgås med hästar och rida flera gånger i veckan. SÅ tacksam!

En annan sak som alltid lyfter mig och gör min dag är löpning, även fast man inte kan tro det då jag hade kunnat springa så mycket oftare. Men idag på lunchen tog jag rygg på mannen och sprang genom skogar i en dryg halvtimme. Tröttheten jag hade i kroppen igår kväll är som bortblåst och det bara bubblar inom mig inför en helg som strax börjar.

Ni kan se på bilderna att frosten är just nu ett minne blott. Hårda vindar och spöregn fick vi på oss, men när man väl springer så gör det inte så mycket. Det svåra är att komma iväg och där hjälptes vi åt. Jag drog med mannen och sedan drog han mig runt löpturen.

Tacksam för att bo här vi bor. Naturen gör det varenda gång, får oss att må bättre!